Myten om det gröna Sverige, del 6

Två huvudkomponenter är viktiga för att klara miljömålet Levande skogar; skydd av områden och hänsyn i skogsbruket.

När det gäller skyddade områden är Sverige dåligt. Av den produktiva skogsmarken nedan gränsen för fjällnära skog, där de flesta hotade arter i skogen finns, är endast omkring 2 procent formellt skyddat av myndigheter, att jämföra med FN-överenskommelsen i Nagoya om 17 procent skydd. Utöver det formella skyddet finns områden som näringen sparat frivilligt. Det är viktigt men osäkert på sikt och begränsat i omfattning.

När det gäller naturhänsyn i skogsbruket så ställer lagstiftningen inte särskilt höga krav och brotten mot skogsvårdslagen är omfattande och sker fortlöpande. När skogsbruket i Sverige jämförs med det i andra länder blir det tydligt hur illa det är ställt. Professor Lena Gustafsson på SLU har tillsammans med ett femtontal andra forskare runt om i världen granskat hur mycket på ett hygge som lämnas som naturhänsyn i olika länder.

Sverige kommer ut som näst sämst. Finland är sämre än Sverige men i övrigt ligger Sverige efter de studerade länderna. Studien publicerades i fjol i tidskriften BioScience (62:7, 633-645) och finns hyggligt sammanfattad i Skog & Framtid (nr 2, 2012; se bland annat tabellen på sid 9).

Inte så konstigt mot den bakgrunden kanske att hela 867 arter klassas som hotade i den svenska skogen.

Kommentera

6 thoughts on “Myten om det gröna Sverige, del 6

  1. Tilläggas bör väl, i ärlighetens namn, att studien var en jämförelse mellan (11 eller 13) länder och delar av länder som var utvalda för att man jobbar aktivt med naturvårdshänsyn där. Det var alltså en studie av de länder i världen som är bäst på naturvårdshänsyn.

    • Det står ingenstans i studien att länderna var utvalda med den utgångspunkten, men även om så skulle vara fallet är det länder med i stora delar jämförbart ekonomiskt och politiskt klimat och även om det är besvärligt för svensk skogsnäring att Sverige faller ut näst sämst. Vad som däremot står i studien är att de 3-5% naturhänsyn som lämnas i Sverige ska jämföras med \”a strict minimum amount of 5%-10% is needed to achieve a positive ecological response…\” Rätt mycket kvar med andra ord. Jag föreslår att branschen på allvar tar itu med svartskogsbruket istället för att försöka trolla bort fakta.

      • Du läser mycket selektivt Mikael Karlsson. Läs s 2 i supplementary material. \”The list is not complete but summerizes the situation in most areas where retention forestry currently has its largest application\”

        • F.ö. tveksamt om man kan kalla det jämförbart ekonomiskt och politiskt klimat: Ett företag i södra Patagonien, Tasmanska naturskogar, statligt ägda skogar i USA, Kanada och Australien…jämförs med huvudsakligen svensk privatägd skog. Studien visar dock att vi inte är ensamma om att arbeta med naturvårdshänsyn.

        • Du skrev något annat, som bekant, men i vilket fall – studien visar i vilket fall att Sverige ligger lågt och att hänsynen ligger klart under de nivåer forskare för fram. Studier på hemmaplan visar samtidigt att brotten mot lagstiftningen är många.

  2. Med statistik kan man ju visa vad man vill. Ni väljer ju att utesluta stora områden när ni menar att det är just i produktionsskogen som de biologiska värdena finns – både idag och framöver. Ni menar också att man ska skydda skogen från de ägare som skapat de höga naturvärdena genom ett ansvarsfullt brukande de senaste decennierna.

    Inkluderas både det offentliga skyddet, det frivilliga skyddet och de impediment som inte brukas, så når vi 26% av skogsarealen.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.