Vad säger Socialdemokraterna om rovdjurspropositionen?

Licensjakt på varg upprör med rätta många men rovdjurspropositionen handlar om så mycket mer. Den väcker frågor om demokratiska processer, missbruk av vetenskap och i grund och botten om natursyn. Nu är frågan hur Socialdemokraterna och andra partier ser på detta.

Regeringen stoltserar med att en lång rad utredningar ligger till grund för propositionen. Och visst finns sådana men varför har regeringen på avgörande punkter dragit helt andra slutsatser än i underlagen?

Inom ramen för Vargkommittén arbetade flera intresseorganisationer – bland annat från rennäringen, lantbruket, jägarna och miljörörelsen – under ett års tid med att utveckla största möjliga samsyn. Det var ett mödosamt arbete men i vintras kom vi i konsensus överens om en åsiktsförklaring, där alla sträckte sig en bra bit från tidigare ställningstaganden. Vi var överens om att bland annat stärka arbetet för att förebygga och ersätta skada, att förenkla skyddsjakten och att vargstammen ska ha gynnsam bevarandestatus och få stärkt genetik. Miljöminister Lena Ek (C) träffade kommittén och sa att förslagen skulle utgöra en grundbult i den kommande propositionen. Utredaren utvecklade förslagen och blev klar i av augusti.

Vi hade nått en kompromiss som bemöttes positivt av nästan alla som deltagit, både från lantbruket, jägarna och miljörörelsen. Två veckor senare – utan normal remissbehandling – presenterade miljöministern en proposition som sköt kompromissen i sank och som frångick utredarens förslag på helt avgörande punkter. Så mycket för den demokratiska processen.

Ett annat centralt underlag för propositionen är Rovdjursutredningen, som blev klar i fjol. Där deltog också alla berörda organisationer och en internationell vetenskaplig panel jobbade fram ett gediget material. När det gäller varg drog utredaren slutsatsen att 450 vargar krävs för gynnsam bevarandestatus. Den vetenskapliga panelen hade dock sagt 700 vargar för svensk del, vilket fick stöd av Vetenskapliga rådet för biologisk mångfald, Centrum för biologisk mångfald, Naturhistoriska riksmuseet, Stockholms universitet med flera. Siffror från regeringens eget Naturvårdsverk ligger i samma område.

Hur regeringen mot den bakgrunden kan dra slutsatsen att 170-270 vargar räcker är obegripligt. Den som påstår att det vilar på vetenskaplig grund är inte trovärdig. Det skulle förstås gälla även Socialdemokraterna och andra partier om de skulle ge stöd till Lena Eks förslag.

Också för björn, lo och järv har regeringen lagt sig på klart lägre siffror för gynnsam bevarandestatus än vad expertmyndigheten Naturvårdsverket kommit fram till. Det är inte trovärdigt och det öppnar för omfattande jakt på exempelvis lodjur. Likaså anger propositionen att kungsörn ska förvaltas som övriga arter, vilket möjliggör jakt också i det fallet. Varför, kan man undra? Är oppositionen redo att stödja detta?

Sammantaget är förslagen ineffektiva och de speglar en rätt tragisk natursyn. Det saknas exempelvis krafttag för att förebygga skador på boskap och när sådana uppstår ska de inte ersättas till fullo – den frågan ska återigen genom utredningar förpassas på framtiden. Skyddsjakten, som mest effektivt minskar skador och som då även möjliggör att skydda genetiskt värdefulla individer, prioriteras ner jämfört med jägarnas licensjakt. Genom licensjakten riskerar hotade eller rödlistade stora rovdjur hållas i schack på nivåer mer eller mindre långt under vad vetenskapen visar krävs för att de ska överleva på lång sikt. Exempelvis stammarna av lodjur och varg ska reduceras ordentligt eftersom de konkurrerar med jägarna om rådjur och älg. Rovdjuren och deras byten är inte allas utan i första hand jägarens.

Ungefär sådan är Centerpartiets natursyn, som den tar sig i uttryck i propositionen. Jag undrar om Socialdemokraterna har samma inställning. Vad säger i så fall deras väljare till våren och nästa höst, efter en vinter där flera hundra vargar, lodjur och andra arter har fällts utan stöd i varken vetenskap eller hos allmänheten?

Kommentera

6 thoughts on “Vad säger Socialdemokraterna om rovdjurspropositionen?

  1. Mycket bra skrivet!
    Ja det skulle vara värdefullt att höra alla partiers syn både på prop\’en i sig och synen på vår natur och våra rovdjur. Ett problem är att vi är en relativt liten skara som verkligen bryr oss om naturen och mångfalden. Sen har vi en troligen ännu mindre skara som vill minimera rovdjuren och möjligen ser naturen som sitt eget skafferi. Men den verkligt stora skaran bryr sig inte så väldigt om vad som händer i naturen överhuvudtaget. Det är den vi måste få att vakna upp och engagera sig.

  2. Hej Mikael.
    Jag tycker du har skrivit bra om problemet med den demokratiska processen när det gäller rovdjurspropositionen. Alla vi som värnar om vargen och våra andra rovdjur, ser oss fullständigt överkörda av regeringens utspel.

    Jag hoppas innerligen att Naturskyddsföreningen gör allt för att stoppa detta vansinne.

    Tack för en bra blogg.

    Vänligen Peter H. Fahlcrantz

  3. Hej! Jag instämmer mer Pers kommentar! Hur skall vi få \”folk\” att begripa vad proppen handlar om? Märkligt, jag talade med personer efter det fantastiska reportaget , i förra veckan, om hur man försöker rädda den magnifika kaliforniska kondoren. Här är alla överens, så bra att folk kämpar för att rädda kondoren. På min följdfråga om man visste att en nyss lagd proposition, kommer att minimera vår egna rovdjursstam med kanske 70-80%, det hade man inte en aning om.. Och att kungsörnen , vår \”kondor\” skulle minska med 75% om proppen går igenom, det vissta man självklart inget om. OK med folk, men hur är det politikerna i riksdagen? Vet de? Naturskyddsföreningen kanske snabbt skulle inbjuda till ett \”obligatoriskt seminarium\” hur miljöorganisationerna ser på den här proppen?? Närvarokoll på som är där och notering om vilka som inte deltog. Bra inför valet, om inte annat!

  4. Hej Mikael.

    Du skriver \”Två veckor senare – utan normal remissbehandling – presenterade miljöministern en proposition som sköt kompromissen i sank och som frångick utredarens förslag på helt avgörande punkter. Så mycket för den demokratiska processen.\”
    Kan du vara snäll och vara lite mer specifik?
    – Hur såg kompromissen ut och vad är det konkret i proppen som skjuter den i sank?
    – Frånsett antals-intervallen, som utredaren valde att inte specificera, vilka punkter är det du avser när du skriver \”helt avgörande punkter\”?
    – Tolkar du proppen på samma sätt som Karin Ekebotg här när det gäller den svenska \”kondoren\”?

  5. Det kan vara så att Lena Ek har förstått att de som vill ha en större rovdjursstam är i stor utsträckning akademiker som bor i städerna, medan vi som föder upp tamdjur på landet inte vill att våra djur skall falla offer för varg, lo etc. Det är faktiskt en äkta målkonflikt som jag tycker att Naturskyddsföreningen duckar för. Om man vill ha öppna landskap och landskapstyper med stor artrikedom måste man förlita sig på betesdjur. Ett utmärkt sådant betesdjur är fåret. De allra flesta fåruppfödare är så småskaliga uppfödare att de knappast kan kallas bönder. Med massor av oavlönat arbete och för att bevara en fädernegård som de inte vill se växa igen föder de upp får för att åtminstone få någon peng till markernas bevarande. Men ge oss fullt betalt, inklusive arbetet, för att sätta upp rovdjurssäkra stängsel, även för sambete mellan får och häst, så kanske vi kan diskutera saken. Som det nu är utspelar sig mänskliga tragedier när resultatet av landsbygdsbefolkningens uppfödarmöda blir rovdjursmat.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.