Anki Bergström

Naturen kommer till mig. Jag behöver inte ens gå ut för att se fronter komma och gå, uppleva årstidernas skiftningar eller följa djurens vardagsliv. Härom året kunde jag till exempel följa en rådjursfödsel från första parkett vid matbordet. Varje sommardag vid åttatiden går en grävling över berget och det var inte länge sedan tre havsörnar slog sig ner på isen bara några meter utanför bastufönstret.

Havsörn fascinerar mig. Den är otroligt stor och mäktig och den kan verkligen konsten att sväva. På 70-talet var den nästan helt utrotad på grund av alla miljögifter som den fick i sig genom fisken den åt. I flera decennier har Naturskyddsföreningen, med stöd av massor av ideella krafter, lagt ut giftfri mat och påverkat politiker till att förbjuda DDT och PCB. Det gör att jag numera nästan dagligen kan njuta av dessa häftiga fåglar.

I dag finns mängder av nya kemikalier, mer eller mindre giftiga. Hur de påverkar oss och vår miljö vet vi inte säkert, särskilt inte om vi blandar dem. Det är nog det som gör att jag känner att jag måste bevaka det här området och sprida det som kommer fram.