Carl-Axel Fall

Hej!

Carl-Axel Fall här. Jag är chefredaktör för Sveriges Natur och jobbar med att göra tidning. Det är kanske inte så mycket skrivande som fyller mina dagar, snarare handlar det om möten, mejlning, läsning, telefon och liksom diverse.

När jag var ung var det nära att jag blev en riktigt hängiven fågelskådare, men strax innan fällan slog till kom rockmusiken. Den räddade mig undan en trolig fängslan. Dessutom tyckte jag att det var roligare att fiska. Det tycker jag fortfarande. Helst gör jag det i en norrländsk älv där man kan se harren vaka. Var någonstans är naturupplevelsen starkare än vid ett strömmande vatten?

Det här yrket jag praktiserar har varit självklart för mig, och det började för länge sedan. Den första artikeln skrev jag 1974, det blev sex sidor om det lilla lotsamhället Landsort i tidningen Folket i bild Kulturfront. Då arbetade jag också som filmredigerare på Sveriges Televison. Sedan blev det några kortare tidningsjobb och därefter tio år på tidningen Vår bostad, därpå en period som frilans och sedan tidningen Hus och Hem.

Naturintresset har funnits med hela tiden.

Nu när jag ska börja blogga kan jag inte annat än förundras över utvecklingen. Kan minnas hur det var den sommaren (1978) då jag var nyhetsredigerare på Svenska Dagbladet, man sprang på kvällen ned i sätteriet med sidskissen. Där satt stadiga män med stora maskiner och tillverkade tryckdoningar i bly. Det pysste, fräste och levde.

Och så nu, detta tangentbord som man kan spela på var som helst och sedan trycka iväg sina rader ut någonsstans, helt tyst. Och vart tar de vägen? Är det någon som kommer att läsa vad jag skriver när bokstäverna inte sitter på papper?

Från och med nu är jag en bloggare.